Tvillingbror till Eric Carlberg. En allroundidrottande militär med blekingskt ursprung. Förutom skyttemeriterna var Vilhelm en god gymnast, med i det svenska uppvisningslaget vid OS 1906 och medlem i arrangörsstaben för gymnastiktävlingarna vid hemma-OS 1912. Men den stora berömmelsen vanns på skyttebanan vid Kaknäs 1912, där Vilhelm hämtade hem tre guld och två silver.
Redan 1906 hade Carlberg tagit OS-brons, detta i duellpistol bakom greken Konstantinos Skarlatos och lagkamraten Johan Hübner von Holst. 1908 var han bäst i det svenska manskap som tog lagsilver i miniatyrgevär liggande.
Så den mångkunnige skytten var väl etablerad när han i snabb takt håvade in sina fem medaljer 1912. Fyra av dem erövrades i lag (se Eric Carlberg och statistik), den femte, ett guld, i miniatyrgevär duell. Där var Vilhelm i storslag. Hans 242 anförde en svensk trippel fullbordad av Johan Hübner von Holst (233) och Gideon Ericsson (231).
Året efter OS-succén blev Vilhelm Carlberg världsmästare i fripistol, när en svensk trupp tog sig hela vägen till USA och Camp Berry i Ohio.
1924 gjorde Vilhelm Carlberg en stark OS-comeback. Grenen var snabbpistol (silhuettskytte), platsen Camp de Châlons, nära Reims. Efter den ordinarie skjutningen hade hela åtta skyttar skjutit fullt, 18 poäng. Ett antal omskjutningar följde där tidsintervallet minskades från tio till åtta sekunder.
Till sist återstod bara Carlberg och USA:s Henry Bailey, som båda lyckades skjuta sex felfria serier mot silhuetterna. Trots vapenproblem i den sjunde serien (han fick manuellt plocka bort en kula) lyckades Bailey till sist besegra Carlberg, fem träffar mot fyra.
Vilhelm Carlberg tog avsked av militärlivet som major vid Svea livgarde.
Vilhelm levde ut sina dagar i Djursholm, där han avled vid 90 års ålder.
KÄLLA: Olympiaboken