Staffan Olsson

Sex man har tre OS-silver och lika många har gjort fyra OS-turneringar. Olsson (1988: 6 matcher – 16 mål, 1992: 6 – 7, 1996: 5 – 7 och 2000: 6 – 12) är med i båda kategorierna. Däremot tvingades han på grund av en skada avstå VM 2001 och gick därmed miste om den medalj som under Sveriges makalösa framgångsperiod 1990–2002 skulle ha givit honom fulla tretton. I det ändå väl så imponerande dussinet ingår nu, vid sidan av OS-silvren, 2 VM-guld, 1 VM-silver, 2 VM-brons samt 4 EM-guld.
Med 358 landskamper (855 mål) är Olsson vår 3:e mest flitige landslagsman någonsin.
Den långa högernian med den kännspaka kalufsen var länge mest känd för sin dånande vänsterslägga men utvecklades så småningom främst till en strålande framspelare och en försvarare av världsklass. Hans klubbadresser fördelades jämnt mellan Sverige och Tyskland och gick från Skånela IF via HK Cliff, TV Hüttenberg, Cliff igen, TV Niederwürzbach Saar, THW Kiel till avslutningen i Hammarby IF. Med titelhamstrande Kiel spelade Olsson hem 4 ligamästerskap, 3 tyska cupsegrar och 2 vinster i EHF-cupen att lägga till den Citycup-triumf som han dessförinnan tagit med Niederwürzbach. Hans BL-siffror är imponerande 1.019 mål på 342 matcher.
Som tränare förde Olsson Hammarby till tre SM-guld innan han 2008, tillsammans med Ola Lindgren, fick hand om det svenska landslaget.
KÄLLA: Olympiaboken