Norrbottniskan från Malmberget var en centralfigur inom den svenska damfriidrotten. Utrustad med ovanliga atletiska kvaliteter plockade amazonen från Kvinnliga (C)IK Sport (hon flyttade tidigt söderut, till Göteborg) på hemmaplan SM-tecken en masse, i flera olika grenar.
Bäst var Svedberg i diskus, där hon i Amsterdam 1928 tog Sveriges första olympiska dammedalj i friidrott.
Ruth låg femma inför sista kastet. Där fick hon upp 35,92, ett resultat som räckte till brons. Vinnare blev Polens Halina Konopacka, som förbättrade sitt eget världsrekord till 39,62. Silver till världsrekordhållaren i spjut (ej med på OS-programmet 1928) och blivande OS-vinnaren i diskus, Lilian Copeland, USA, 37,08. Svedberg hade centimeterna på sin sida. Tyskorna Reuter och Heublein distanserades med 6 respektive 36 centimeter.
Två år efter OS-bronset blev Ruth fin trea i 3-kamp vid Kvinnliga Idrottsspelen, ett form av ”VM” för damidrotten. Ruth Svedberg vann hela 21 individuella SM (bäst i friidrott på damsidan). Guld i 3-kamp 1929–31, 1933, 1937–38; i diskus 1929–30, 1932–33, 1949; i slungboll 1930–33; i spjut 1929, 31 och 33; i kula 1933 och 37 och i längdhopp 1933. Hennes sista SM-tecken var det märkligaste. Som 46-åring gjorde den utbildade sjukgymnasten comeback och vann diskustävlingen på 38,98, nytt personligt rekord!
Ruth Svedberg gick ur tiden i Göteborg, hela 99 år gammal.
KÄLLA: Olympiaboken