Västeråsaren debuterade i de stora sammanhangen vid OS 1996, då han bildade svensk K-2:a med Staffan Malmsten. De stora framgångarna kom dock sedan Henrik Nilsson ersatt Malmsten som partner. Paret, allra bäst på 1.000 meter, fick ett stort medialt genombrott vid OS i Sydney 2000. I kölvattnet bakom Italiens guldvinnare Beniamino Bonomi/Antonio Rossi drog svenskarna längsta strået i en stenhård silverduell med Ungerns Bartfai/Vereb över kilometern.
Fyra år senare i Aten var Oscarsson och Nilsson, som VM-vinnare i K-2 1.000 både 2002 och 2003, av naturliga skäl favorittippade. De gjorde ingen besviken. Efter 750 meter i finalen tog svenskarna hand om täten och vann säkert, över en sekund före regerande OS-mästarna Bonomi/Rossi.
När Nilsson drog sig tillbaka fortsatte Oscarsson på ett storstilat sätt och blev bland annat världsmästare i K-1 1.000 m. Så gjorde Henrik Nilsson comeback och paret satte siktet på London-OS 2012. VM-silver 2011 fick förväntningarna att stegras.
I Eton Dorney tog man sig till final. Där öppnade Oscarsson/Nilsson stenhårt, ledde med en halv båtlängd vid 500 m och var fortfarande i täten vid 750 m. Men utgångshastigheten hade varit för snabb, svenskarna tröttnade och fick nöja sig med femte plats.
Markus Oscarssons VM-medaljer: guld i K-1 1.000 meter 2006, i K-2 1.000 2002 och 2003. Silver i K-2 1.000 2011. Brons i K-2 500 m 2001. I EM guld i K-2 1.000 2002, brons i K-1 1.000 2006 och K-2 500 2002.
KÄLLA: Olympiaboken