Tisdagen den 14 februari 2006 klockan 11.48,37 slutar den olympiska damsprintfinalen precis som Lina Andersson föreställt sig.
Bilden med guld till Lina och hennes stafettkompis Anna Dahlberg efter ett lopp där de båda svenskorna knappt varit först en enda meter innan upploppet. Duon tog det guld som svensk vinteridrott väntat på i tolv år, eller de 4.370 dagar som gått sedan Gunde Svan vann femmilen i Calgary 1988.
Inför slutsträckan handlade det om Lina Andersson mot Canadas Beckie Scott och Finlands Virpi Kuitunen, medan den fruktade norskan Marit Bjørgen, som legat sjuk i maginfluensa, redan var avhängd. Både Scott och Kuitunen hade gjort sina ryckförsök utan att lyckas skaka av sig svenskan, men när Lina sen satte in sitt ryck i sista nerförsbacken bröt hon faktiskt mot de taktiska direktiven. Men i den sista utförslöpan kunde Lina inte hålla tillbaka längre. Sprintupploppet i Pragelato handlade om stakning och som damlandslagets tränare Jocke Abrahamsson sa: – Denna dag fanns det ingen i världen som kunde mäta sig med Lina i ren stakning.
Hon vann även två VM-silver (sprintstafett och sprint) ett VM-brons (stafett 4x5 km), tre världscuptävlingar (två i sprint och en i stafett), fem individuella SM och fyra i stafett.
KÄLLA: Olympiaboken