Wide föddes i Kemiö på finska Kimitoön, Finlands största kustö, strax sydost om Åbo. Han flyttade till Sverige 1918, började arbeta som folkskollärare i Enköping och fick två år senare svenskt medborgarskap. Då hade han redan gjort sig ett namn som löpare och tog direkt plats i den svenska OS-truppen till Antwerpen.
Där stod han i Sveriges lag fortfarande i skuggan av löpartalangen Eric Backman, men erövrade sin första OS-medalj genom att bli tredje svensk i laglöpning 3.000 meter. Tillsammans med Backman och Sven Lundgren blev det brons bakom USA och Storbritannien.
Den målmedvetne och systematiske Wide fortsatte att träna hårt och resultaten blev allt bättre. Han inspirerades av forna landsmän som Paavo Nurmi och Ville Ritola. I de två närmaste spelen var Wide ett av de stora hoten mot den finländska löparanstormningen på långdistans. Paris-OS såg den ambitiöse folkskolläraren göra fem lopp på en vecka; sett i efterhand ett väl tufft program.
Men det började bra. På 10.000 meter blev det i Nurmis frånvaro ett säkert silver. Åt Ritola var inget att göra. Han drog ifrån Wide vid fyra kilometer och satte världsrekord, 30.23,2.
Därefter tog sig Edvin an 5.000 meter. I finalen satte svensken och Ritola upp ett högt tempo. De hoppades knäcka Nurmi som löpt och vunnit 1.500 meter 42 minuter innan starten av 5.000-finalen. Men Nurmi höll huvudet kallt och vann till sist efter en hård kamp med Ritola. Wide var halvminuten bakom finländarna, men bronset hotades inte.
Dagen efter var Wide med om att slås ut i försöken i laglöpning 3.000 meter och ytterligare en dag senare ställde han upp i terrängloppet. Loppet blev en mardröm för många. Temperaturen beskrevs som uppåt 40 grader. Ett av offren blev slitne Wide, som efter en sedvanlig offensiv start kollapsade. Ett par som verkade gjorda av stål var Nurmi och Ritola. Nurmi vann överlägset, Ritola tog sig i mål som lika säker tvåa.
Med tanke på finländarnas klass firades Wides två vinster mot Nurmi i Berlin 1926 (1.500 meter och 2 engelska mil) enormt här hemma. Wide fick Bragdguldet och förhoppningarna stegrades inför Amsterdam-OS.
Men än en gång fick Edvin ge sig mot Nurmi och Ritola. På milen var han en bra bit efter de två, men 5.000-metersfinalen blev Wides finaste olympiska lopp. Han hängde med finländarna tills 600 meter återstod. När Nurmi tröttnade på upploppet hotade svensken hans silver. 1,2 sekunder återstod av finländarens försprång i mål.
Den 170 cm långe och cirka 62 kg tunge Edvin Wide var en av 1920-talets största idrottsprofiler i Sverige. Redan 1932 tillverkades en byst av honom (Ingrid Geijer-Rönningberg) som idag står utanför Stockholms Stadion. Han satte världsrekord på 3.000 meter och 2 engelska mil och vann 12 individuella SM-guld: 1.500 meter 1922–23, 26 och 28; 5.000 meter 1923–24 och 26; terräng 8.000 meter 1922–26.
Utanför löparbanorna gjorde sig Wide ett namn som kommunalpolitiker och han var 1946–59 en framsynt rektor på Abrahamsbergsskolan. Ännu uppåt 90-årsåldern sågs den gamle olympiamedaljören jogga i Abrahamsberg i Stockholms västra förorter.
Dödsort: Stockholm. Wide var då hela 100 år gammal.
KÄLLA: Olympiaboken