Greven, godsägaren, hovstallmästaren och ryttmästaren Carl Bonde var under 1900-talets första 30 år en av Sveriges framgångsrikaste tävlingsryttare (eller prisridning som det kallades på den tiden), banhoppning och fälttävlan.
OS-guldet i Stockholm 1912 var höjdpunkten för ekipaget. Carl Bonde släppte inte kontakten med ridsporten efter den aktiva karriären, bland annat fanns han med som domare vid OS i Los Angeles 1932.
Åren 1933–38 var Carl Bonde ordförande i Svenska Ridsportens Centralförbund.
På den vackre svenskfödde Emperor tävlade han både i dressyr
KÄLLA: Olympiaboken