Foto: TT

Publicerad 21 mars 2017

Arvet efter OS

Under spelen i Rio 2016 inspirerades människor världen över av idrottsprestationer i världsklass. Mediebevakningen var rekordstor och engagemanget i sociala media saknade motstycke. Tack vare ett gediget planeringsarbete som sätter en ny standard för olympiska arrangörsstäder i framtiden så lever arvet efter OS kvar trots att strålkastarljuset nu har slocknat. I en artikelserie presenterar vi här sex områden där Rio:s OS-arv lämnar ett värmande avtryck.

Planeringsarbetet för vad OS kunde lämna efter sig startade inte när elden slocknade den 21 augusti 2016. Inte heller startade det 2009, när Rio de Janeiro valdes som arrangör av OS 2016. Det påbörjades när staden först övervägde att ansöka som Candidate City.

Så fort staden Rio hade tagit beslutet att ansöka om OS så fanns framtidsplaneringen med på alla områden. Genom hela ansökningsprocessen så arbetade kandidatursteamet med två frågeställningar; vad Rio kunde tillföra de olympiska spelen men också, och inte minst lika viktigt, vad de olympiska spelen kunde göra för staden.

OS-konceptet var uppdelat på fyra zoner och teamet noterade att två av dessa låg i områden där staden expanderade snabbt med stort behov av boende och infrastruktur. Något som också måste tillgodoses vid ett olympiskt spel och som ett arrangörskap därmed skulle kunna fungera som katalysator för.

I Maracanãzonen fanns det planer för renovering av hamnen och närliggande områden. I zonen Barra fanns det redan innan staden utsågs till arrangör planer för ett olympiskt träningscenter, det som senare kom att bli Barra Olympic Park.

Arbetet med hur OS-arvet skulle förvaltas på bästa sett har fortskridit under hela förberedelsearbetet och även under tiden då spelen pågick. Anmärkningsvärt speciellt med tanke på de hårda prövningar som landet har ställts inför såväl ekonomiskt, politiskt och socialt. I den här artikelserien tar vi upp OS-arvet inom idrott och ungdomsidrott, idrottsarenor, urbanisering, ekonomi, socialt och miljön. Först ut är idrott och ungdomsidrotten.

Foto: TT

Foto: TT

Lyfta idrotten och stärka ungdomsidrotten

En av de stora drivkrafterna bakom Rio 2016 var att hjälpa barn och ungdomar att hitta till idrotten.

Mer idrott i skolorna

Transforma kallas Rio 2016:s utbildningsprogram och är ett av de största arven efter de olympiska spelen. Programmet strävade efter att utöka idrottsutbudet i skolorna och att sprida de olympiska värderingarna om strävan efter utveckling, respekt och vänskap. Efter starten 2013 har programmet nått 8 miljoner unga studenter, 16.000 skolor, 3.032 städer och mer än hälften av Brasiliens kommuner. Det genomfördes i 26 Brasilianska stater och rullades även ut internationellt till mer än 20 länder. Utbildningsprogrammet finansierades av IOK:s Top partners Bridgestone och Dow.

Nytt nationellt träningscenter

Time Brasil Training Centre öppnades i Maria Lenk Aquatic Park 2012 och är idag tillgängligt för ungdomar och framtida idrottstalanger. Centret ägnar sig åt coaching, utbildning av aktiva och idrottsforskning. Fram till januari 2017 har 160 aktiva från 13 idrotter och grenar inom friidrott, simning, simhopp, konstsim, snowboard, artistisk gymnastik, judo, karate, tennis, segling, beach volleyboll och kampsporter och 10 nationella idrottsförbund utnyttjat dess möjligheter.

Stärka idrottsforskningen

The Olympic Laboratory initierades av Brasiliens Olympiska Kommitté 2009 i samarbete med nio Brasilianska forskning- och utvecklingsinstitutioner. Laboratoriet har finansiellt stöd från Studies and Projects Funding Agency (FINEP) och är en underavdelning till myndigheten för Vetenskap, teknik och Innovation. Det beräknas slå upp portarna i mars 2017.

Det brasilianska herrhockeylaget under OS i Rio 2016. Foto: Getty

Det brasilianska herrhockeylaget under OS i Rio 2016. Foto: Getty

Höja nivån inom idrott

En av framtidsplanerna som utvecklades innan spelen syftade till att stärka idrotten landhockey i landet. All utrustning som användes under landhockeyturneringarna under OS ägs nu av Brasiliens Landhockeyförbund. Många av de volontärer som arbetade på landhockeytävlingarna spelar nu själva eller arbetar med idrotten.

Ett donationsprogram som pågick under spelen gav nationella förbund möjlighet att ansöka om idrottsutrustning. Fram till idag så har 4.182 artiklar donerats.

Partners

Huvudsponsorer, logotyper