Gärderuds OS-guld i Montreal
Anders Gärderud var efter två världsrekord 1975 en av de stora favoriterna på 3000 meter hinder i Montreal 1976. Men efter två tidigare OS-misslyckaden fanns det många pessimister som inte trodde på honom.
Men han hade inte gjort sig känd som de stora tävlingarnas namn trots EM-silver 1974 i Rom.
Anders gjorde sitt tredje olympiska spel och många pessimister var inte sena att påminna om hans tidigare misslyckade OS-starter. När Anders dessutom ådrog sig en lårmuskelskada veckan före första start kraxade pessimisterna allt mer. Men skadan gjorde att den vältränade Anders kunde "vila sig i form"."
Anders hade dessutom inte tidigare gjort sig känd som någon större taktiker men den här gången var det aldrig några problem med taktiken i finalloppet.
Med en 300 meter lång spurt knäckte Anders alla sina konkurrenter och i första hand östtysken Baumgartl och Malinowski, Polen. Vid den sista bocken var Anders först men hade Baumgartl vid sin sida. Östtysken gjorde en sista kraftansträngning men orkade inte över hindret utan snubblade och stöp. Anders kunde vinna med en dryg sekund före Malinowski som i sin tur hade klarat sig från att falla över den liggande Baumgartl.
Anders tid i mål blev 8.08,02 - världsrekord! Det var Sveriges första OS-guld i friidrott sedan London 1948
Lyssna på Radiosportens sändning
Delad kungatitel
Trots sin makalösa seger är det inte Gärderud som koras till OS-kung när man summerar alla friidrottsgrenar.
Kungatiteln i Montreal fick delas mellan Finlands Lasse Virén som försvarade sina guld på 5 000 meter och 10 000 meter från München. I finalen på halvmilen grillade han sin värste konkurrent, Dick Quax, Nya Zeeland, under den sista kilometern så att Quax aldrig hade en chans att orka med att sätta in sin fruktade spurt.
Milloppet lev en ganska enkel seger för favoriten som när ett drygt varv återstod kopplade guldgreppet.
På friidrottsarenan fanns en annan som också kunde göra anspråk på kungatiteln - Kubas Alberto Juantorena. Han blev den första som tog guld på 400- och 800 meter i ett och samma spel. Många hade varit nära tidigare men Juantorena var den som lyckades först.
Mot Juantorenas långa kraftiga löpsteg fanns det inga som kunde konkurrera.