Pillan höll för pressen
OS-debutanten Pernilla Wiberg hade ett tungt ansvar hängande över sig när det närmade sig damernas storslalomtävling i Albertville 1992. Svenska folket förväntade sig en medalj och helst i guld från hennes sida. Pernilla var regerande världsmästarinna så visst fanns det fog för alla förväntningar.
Onsdagen den 19:e februari var dagen då storslalomtävlingen skulle avgöras. Guldhoppet levde efter det första åket. Visserligen ledde inte Pernilla. Hon var 20 hundradelar efter Ulrike Maier, Österrike. Men det var kanske inte något att oroa sig för. När Pernilla vann VM var hon dryga sekunden efter Maier efter det första åket. Pernilla svarade för ett suveränt andra åk. Ett åk stakat av den svenske tränaren Jalle Svanberg och han stack inte under stol med att han försökte staka en bana som var så bra som möjligt för Pernilla.
Så Pernilla tog i sin OS-debut Sveriges första OS-guld på damsidan hittills. Segermarginalen som Pernilla säkrade guldet med var knappa sekunden till tvåorna, Diana Roffe, USA, och Anita Wachter, Österrike. Maier fick nöja sig med en fjärdeplats.
I den följande slalomtävlingen fanns det ju förväntningar på Pernilla igen. Men hoppet om en medalj släcktes redan efter mellantiden i första åket. Fram till den hade Pernilla den bästa tiden men allt slutade i ett stort snömoln för Pernillas del. I kombinationen blev det en tolfte plats för Pernilla.