Aten 1896

Aten-spelens ekonomi löstes med biljettintäkter, en nationell insamling och en utgåva av OS-frimärken.

En post saknade man täckning för var upprustningen av Atens antika stadion. Den grekiske kronprinsen Konstantin vädjade till en synnerligen rik grekisk köpman som ställde upp med summan - 585 000 drachmer. Men i slutänden fick han punga ut med 920 000 drachmer.

För att spelen i Aten inte skulle bli av samma kaliber som de tidigare försöken under 1800-talet var det naturligtvis viktigt att det internationella inslaget blev så stort som möjligt. Och då skulle man naturligtvis kunna tro att eldsjälar som bland annat den svenske IOK-ledamoten Viktor Balck och IOK:s ordförande Pierre de Coubertin såg till att i varje fall deras egna nationer ställde upp.

Den svenske deltagaren Henrik Sjöberg. Foto: Pressens Bild.

En svensk deltagare!

Viktor Balck gjorde inte någon stor "olympisk drive" i Sverige för att få in så många anmälningar som möjligt. Nej, han satt lugnt och bara väntade på att intresserade skulle höra av sig till honom. Och de intresserades skara var inte stor. Bara två personer tyckte Olympiska Spel i Aten var något att satsa på.

Av de två intresserade var det bara en, Henrik Sjöberg, som hade råd att åka. Han bekostade resan till Aten dels ur egen ficka och dels med pengar från sin klubb. Till detta fanns det också insamlingslistor utlagda i stadens "idrottsmagasiner". Hur mycket insamlingen gav finns det inga uppgifter om.

Coubertin själv fick bara ihop sju deltagare vilket kanske inte kan anses ha varit någon större succé för hans egen del.

Danmark var betydligt mer aktiva i försöken att få ihop en trupp. Man samlade in 1 200 kronor vilket räckte till att skicka tre deltagare.

I Ungern kunde Ferenc Kemeny, IOK-ledamot som invaldes 1894 utan att vara med på kongressen, via ett statsanslag få ekonomi för att sända åtta aktiva. Från USA kom 13 aktiva, de flesta från universiteten Princeton och Harvard.

Lite märkligt var att från Tyskland kom den största truppen, 21 aktiva, trots att det var här som det största motståndet fanns mot spelen i Aten.

Den då största tyska idrottsorganisationen ansåg att det var landsförräderi att vara med i något så otyskt som Olympiska Spel som dessutom var ett påhitt av den stora fienden Frankrike. Men även Tyskland hade vid den här tiden en olympisk eldsjäl i Willibald Gebhardt och han var inte sen att utnyttja sina kontakter.

Olympiskt mörker

I England rådde det vid den här tiden "olympiskt mörker". Lite konstigt kanske med tanke på de lokala spel som pågått under många år. Men de två engelska IOK-ledamöterna var totalt ointresserade av spelen i Aten vilket gjorde att truppen blev liten. Bara fem aktiva åkte, på eget initiativ, till Aten.

Truppen blev trots allt lite större eftersom två personer från ambassaden i Aten och en student på tillfälligt besök ställde upp.

Från Österrike, Bulgarien, Chile och Schweiz kom det också några strödeltagare. Bulgaren har det förresten visat sig senare var en schweizare som var verksam i Bulgarien. En italienare ville också vara med men han kunde inte visa upp papper på att han var amatör så han fick inte vara med.

Totalt sett fanns det cirka 80 utländska deltagare på plats av totalt 260.

Efter alla dessa turer kunde spelen invigas den sjätte april av Kung Georg I.

Den svenske deltagaren Henrik Sjöberg hade troligen ett ganska tufft program. Han deltog på 100 meter (utslagen i försök), diskus (sjua), längd (sexa), gymnastik (resultat okänt) och höjd (fyra).

Spelen blev en succé och därför ville grekerna se till att OS i fortsättningen permanentades till Aten. En tanke som senare förts fram i OS-debatten. Men Coubertin ville att spelen skulle cirkulera och svarade därför undvikande på den grekiska propån så det blev som planerat Paris som fyra år senare fick arrangera det andra Olympiska Spelet.

Thomas Burke från USA vinner 100 meter på 12 blankt vid OS i Aten 1896. Foto: Presens Bild.

Plock från Aten-OS:

  • Den första medaljen gick till James B Connolly, USA, som vann tresteg överlägset.
  • I simning dominerade ungraren Alfred Hajos som också deltog 1924 men då i arkitektur!
  • Tennisturneringen vanns av den tidigare nämnde engelske studenten på tillfälligt besök i Aten. Hans namn var John P Boland och han köpte sin tennisutrustning på plats i Aten.
  • Alla prisutdelningar skedde på den sista dagen, 15 april.

Fakta

  • Antalet nationer: 14 
  • Antalet deltagare: 245 
  • Tid: 6 - 15 april
  • Antal idrotter/discipliner: 43
  • Sveriges trupp: En aktiv från en idrott

Partners